Glyktosintolerans!
Positivt och Negativt!
Självklart är det alltid tråkigt att vara intolerant, att kroppen inte klarar av att hantera det den ska göra. Men samtidigt var det väldgit positivt! I 8 månader, från det att jag fick reda på det, åt jag väldigt nyttigt och bra mat! Jag åt inget som innehöll socker (självklart är det ju lite vissa livsmedel ändå), inget vitt bröd, ingen vit pasta, inget vitt ris, mindre av vissa rotfrukter och mindre av vissa frukter.
Jag kände hur min kropp mådde mycket bättre av det och självklart gjorde det också att Lux fick det bättre i magen. Min diet innan jag blev gravid bestod av pasta-pizza-chips! Och lite mat där in i mellan!
Det är väldigt imponerande hur kroppen fungerar!
På väg in till BB och första dagen åt jag socker och onyttigheter. Jag hade tidigare pratat med någon om det som förklarade att jag kommer behöva all energi jag kan få, så i detta fallet spelar det ingen roll och bebis är ändå på väg ut och kommer inte ta skada av det! Så påväg in var det ju risifrutti, kexchoklad, hamburgare och pommes (fick knappt inte i mig något av det dock) och på BB blev semla, påskägg mm. Och efter allt sockerfrossande skulle jag ta blodsockerprover. Jag trodde att jag skulle få urusla värden efter allt sött och vitt, men sockertestet visade ingenting. Tydligen så släpper det direkt efter förlossningen. Bara över en dag, en liten stund var det borta!
Det som var det tråkigaste med detta, var att sköterskorna höll koll på lilla Lux. Det är ju jättebra! Men för att ta blodsockertest på henne, stack dom en nål i huvudet.. Sköterskorna sa att bebisarna brukar inte reagera på det, eftersom dom tydligen inte är så känsliga där, men Lux bara skrek och skrek! Och dom lyckades inte få ut så mycket blod så dom fick sticka om henne flera gånger.. Och dessa tester skulle tas flera gånger... Så hon va lite små prickig i huvudet av alla stick och hade även ett stick på handen. Men jag är jätte glad att dom kollade henne så klart, det kan ju vara väldigt allvarligt om man inte vet om det.
En annan negativ sak är, efter 8 månader och har inte fått äta nått resulterar det i:
- Åh en kanelbulle det har jag inte ätit på 8 månader! - Åh en semla det har jag inte ätit på 8 månader! -Åh en vaniljbulle det har inte jag ätit på 9 månader! Osv... Tja man behöver ju inte släppa efter till suget. Men det har varit lite tråkigt att inte ens få äta på kalas. Så innan Lux kom ut funderade jag på vad jag skulle göra, om jag skulle hålla på det, när jag har hållt mig så länge eller inte. Men jag har aldrig haft problem med att kontrollera mitt sötsug eller vikten innan, så what the hell! Dränk mig i det jag inte fått äta!
Min kost under de 8 månaderna har ju förändrat mig. Jag kan äta struntmat idag och massor med godis, men jag kräver ändå att jag får i mig en hel del bra mat också. Vilket jag inte gjorde innan. Jag har inte samma sug idag för att trycka i mig massa onyttig, eller att åka och köpa mat på pizzan..
Så positivt - Lux fick bättre näring i magen, jag fick en helt ny syn på mat och började gilla andra saker, jag äter nyttigare idag än innan, jag uppskattar sötsaker mer samtidigt som jag inte gillar det lika mycket på samma sätt (det mesta är ju som att tugga på en sockerbit!)
Negativt - Att jag var tvungen att hålla mig, att det var så strikt, att dom stack sönder stackars lilla Lux! ... Så det finns egentligen inte mycket negativt med att jag fick det förutom att jag fick det.. Men idag vet jag ju att min kropp är känslig för socker och det finns högre risker för mig än andra att utveckla diabetes 2 igen.